Urvalsbanebygge

Igår slog jag äntligen slag i saken och byggde en urvalsbana, någonting jag tänkt länge men aldrig riktigt kommit till skott med. Jag använde mig av gamla konservburkar och lite spillvirke. Jag valde att använda mig av gamla majsburkar. Eftersom de har en vass kant precis vid öppningen använde jag en polygrip och tryckte in kanterna, så det inte finns någon risk att Lufsen gör illa sig.

Jag kommer främst använda urvalsbanan till att träna in tydliga frysmarkeringar med Lufsen, därför valde jag öppna behållare där han kan sticka ner nosen lite grann och på så sätt få lite ”hjälp” på traven.

img_90821img_90811img_90831img_9111img_9106

 

Nose work

För något år sedan gick jag och Lufsen en kurs i Nose Work på vår Brukshundklubb. Jag var då ute efter att hitta ett bra och relativt lätt sätt att aktivera honom på, jag visste sedan innan att han gärna jobbar med nosen och tycker om att spåra. Jag tycker egentligen också om spår men tycker det är jobbigt att det kräver en del planering, och att man måste förbereda spåret ett tag innan för att det ska få liggtid. Jag var därför ute efter något som var lättare att komma igång med, något som inte krävde planering eller förberedelser utan bara var att plocka fram och köra när lusten föll på.

Nose workträningen fångade både mig och Lufsen, det är lättsamt och enkelt att förbereda och Lufsen älskar det! Sedan vi gick kursen har vi tränat i perioder, ibland ofta och ibland inte alls. Det fina med Nose Worken är att det inte riktigt märks när vi haft träningsuppehåll utan Lufsen jobbar på som vanligt, med samma glädje och entusiasm.

Förra året var jag hjälpinstruktör på en Nose Workkurs och jag märkte att många hundar och dess hundägare sveptes in i samma förälskelse. När hundarna väl förstått grejen, vad vi vill att de ska göra och vilken doft de ska söka efter går det som en dans. Hundarna är lyckliga. Ägarna är lyckliga. Instruktören är lycklig. 

Igår bestämde jag mig för att träna lite Nose Work med Lufsen och då jag inte kände för att åka någonstans valde jag att göra några utomhussök hemma. Det blåste storm och på grund av det valde jag att begränsa söken till hussidor som låg i lä. Lufsen jobbade på fint och markerade dofterna bra. Jag är så glad över att vi hittade in i Nose Workvärlden och att ha hittat en träningsform som Lufsen tycker så mycket om. ♥

Äntligen kommer hösten!

Det börjar äntligen bli höst på riktigt och jag välkomnar september med öppna armar.  Sommaren har varit långdragen och seglivad och temperaturen har envisats med att ligga långt över 15 gradersstrecket de senaste veckorna. Vid ett par tillfällen har vi dock haft både temperaturen och luftfuktigheten på vår sida och vi har kunnat få till några dragpass under drägliga förhållanden. Väldigt skönt att få damma av sparkcykeln och kunna ta fram mountainbiken och faktiskt inte behöva ge sig ut på tur utan hundarna. I helgen som varit har dock både sparkcykeln och mountainbiken fått stå parkerade då jag och hundarna varit på minisemester i Värmland.

Förra veckan köpte jag en skåpbil som ska inredas och göras iordning till hundbil. Planen är att bygga fyra boxar längst fram i skåpet, innanför skjutdörren, och sedan lämna tomt för att kunna lasta allt möjligt (släde, sparkcykel, mtb osv.) innanför bakdörrarna. Bygget har inte hunnit dra igång ännu och inför resan till Värmland fick jag därför ordna med mina ”vanliga” dubbelburar. Förberedelserna inför resan började i torsdagskväll och ganska snart var skåpet packat med burar, koppel, selar, halsband, midjebälte, klövjeväska, hundgodis, bajspåsar och några väl utvalda bollar. Det är när jag ska iväg såhär med hundarna som jag inser hur mycket utrustning de faktiskt har… Det skulle säkert gå att packa betydligt mer sparsamt men jag tycker det känns tryggt att veta att det hänger en extra sele eller ett koppel i bilen, ifall någonting skulle hända eller gå sönder.

Helgen har till stor del bestått av härliga utsikter, vacker natur och hundbus. Lufsen, Bamse, Lady och Accio har fått leka och umgås med tre av deras bästa kompisar: en mittelspitz, en welsh springer spaniel och en golden retriever. Alla sju fungerar jättebra ihop och det är så intressant att sitta och studera dem på håll och se hur olika de beter sig, hur de leker med varandra och på vilket sätt de helst leker. Någon vill helst bli jagad, en annan är den som helst jagar, en tredje brottas helst och en fjärde leker yvigt med framtassarna. Under promenaderna blir hundarnas olikheter ännu tydligare och det är svårt att missa vad de högljudda och studsande huskytjejerna längst ut i kopplet egentligen vill göra.

 

Helgen passerade i en rasande fart och jag och pälsmonstren lämnade Värmland fulla av ny energi och med en kamera full av foton. Nu håller vi tummar och tassar för att temperaturen fortsätter sjunka och att vi snart kan komma igång ordentligt med höstträningen. Vi har en lång och händelserik höst framför oss och vi ser fram emot att få dela den med er.